Försäljning av kolkrediter – en ny, realistisk inkomstkälla för jordbrukaren?

2.6.2022

Frivilliga marknader för kol som inlagras i jordbruksmark finns på olika håll och EU-kommissionen utarbetar sitt förslag på ett ramverk för certifiering av koldioxidupptag1. Hur långt har utvecklingen av resultatbaserade kompensationssystem kommit då det gäller kol inlagrad i jordbruksmark? Vilka frågor behöver beaktas när systemet byggs upp? Och vilka problem väntar ännu på lösningar?

Utvecklingen av ett tillförlitligt kompensationssystem är en invecklad uppgift. Ett grundläggande krav på systemet är att mängden kol som fångats in från atmosfären och lagrats i marken kan mätas. Dessutom måste det finnas en verifikationsprocess som säkerställer att mätningsresultaten som rapporteras är sanningsenliga. Verifikationsprocessen måste också garantera att kolet som inlagras hålls kvar i marken och inte frigörs tillbaka till atmosfären på länge.2

Det inlagrade kolet får inte räknas till godo mer än en gång och kol som inlagrats till exempel på grund av bindande lagstiftning kan inte kompenseras. För att koldioxidmarknader ska fungera måste kolkrediterna vara additionella. En ökad kolinlagring på en plats får inte leda till minskad kolinlagring på en annan plats. Kompensationssystemet får inte heller vara för dyrt eller byråkratiskt för jordbrukaren. Priset på kolinlagringen måste vara rätt både för jordbrukaren och köparen.2  

För mer bakgrundsinformation, läs om grundläggande krav på kolkompensationssystem i onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk, kapitel 10.3 Kolmarknader.

Med hjälp av virvelkovariansmätning får man reda på om åkern är en koldioxidkälla eller -sänka. Bild: Marjo Aspegren.

Mätning och verifiering på väg

Vi vet numera att vissa odlingsmetoder har större potential att lagra in kol i marken än andra. Naturens processer är ändå komplicerade och en viss odlingsmetod leder inte alltid till samma resultat. Effekten kan variera väldigt mycket mellan olika platser och till och med inom ett åkerskifte. Det här måste beaktas i verifieringen, men att bygga upp ett kompensationssystem som baserar sig på fysiska mätningar för varje åker skulle vara för dyrt och opraktiskt.3

Vetenskapliga modeller ska fungera som en lösning på problemet. De möjliggör en bedömning av kolhalten i marken på vidsträckta områden. Modellernas parametrar bestäms utgående från fysiska mätningar, men med hjälp av modelleringen behöver man inte lika mycket mätningsresultat från alla platser.3

Meteorologiska institutet håller på att utveckla ett verifieringssystem för kolinlagring och klimatpåverkan genom att kombinera olika mätningar och modellering. Verifieringssystemet torde kunna producera tillräckligt tillförlitlig information om den kolinlagring som sker i de flesta odlingssystemen för att kunna tas i allmänt bruk inom några år.4

Olika åkrar kan lagra in olika mängder kol

Vissa jordarter har större förmåga att lagra kol än andra och ju högre kolhalten i marken är, desto svårare är det att höja den ytterligare3. Kolinlagringspotentialen är stor till exempel på gårdar som bedriver ensidig spannmålsproduktion på leråkrar med låg mullhalt, medan den är lägre på gårdar som sedan tidigare har en mångsidig växtföljd på åkrar med grov jordart eller hög mullhalt3,5.

Det krävs dessutom en hel del jobb för att bibehålla en hög kolhalt i marken. För att en uppnådd hög kolhalt inte ska sjunka och för att jordbrukare ska uppfatta kompensationssystemet som rättvist vore det viktigt att belöna även jordbrukare som satsar på upprätthållande arbete. Men det kan vara svårt att göra upprätthållande arbete till en attraktiv produkt för potentiella köpare.6

En viss odlingsmetod kan leda till olika stor kolinlagring i marken på olika platser. Bild: Marjo Aspegren.

Inte lätt att hitta rätt prisnivå för kolinlagring

Det finns ännu en hel del osäkerhet förknippad med mätningsresultaten av inlagrad kol och hur länge kolet hålls kvar i marken, vilket beaktas i beräkningarna då priset på kolkrediter fastställs. För tillfället påverkar det här kolkrediternas lönsamhet för jordbrukaren.

BSAG deltog i projektet LIFE CarbonFarmingScheme som genomförde en testhandel med krediter för kolinlagring i jordbruksmark. Erfarenheter från projektet antyder att jordbrukarnas och köparnas förväntningar är vitt åtskilda. Eftersom köparna vill försäkra sig om att kolet hålls kvar i marken länge föredrar de långa avtal. Det innebär att ju längre avtalet, desto högre är priset på krediterna. Jordbrukarna har svårt att förbinda sig till avtal som är mer än fem år, medan de potentiella köparna i testhandeln uppfattade 20-åriga kontrakt som märkligt korta.6

Köparna tyckte att priset på 50 euro per koldioxidton för 20-åriga krediter var högt, medan jordbrukarna förväntade sig ett flera gånger högre pris. Köparna oroade sig för gröntvätt, medan jordbrukarna var rädda för att kontrakten begränsar vilka beslut jordbrukaren kan göra på sina åkrar i framtiden.6

Det är möjligt att klyftan mellan jordbrukares och potentiella köpares förväntningar skulle minska om även andra nyttor än kolinlagring beaktas. Jordbrukare uppskattar förbättrad markbördighet och köparna uppskattar ökad biologisk mångfald och andra miljönyttor.6 Det är mycket komplicerat att ta med sådana här andra fördelar i mätningen av kolinlagringen, men det kan vara möjligt att köparen är villig att betala mera för kolkrediten om det går att påvisa flera miljöfördelar till exempel via en kvalitativ utvärdering2.

Potentiella köpare av kolkrediter uppskattar även ökad biologisk mångfald. Bild: Soja Sädeharju.

Utgifter i dag, påvisad kolinlagring om några år

Från det att kolinlagrande odlingsmetoder tas i bruk tar det flera år före det går att påvisa ökad kolinlagring i marken. De största utgifterna uppstår inledningsvis då jordbrukaren ändrar odlingsmetoderna. Dessutom måste jordbrukaren ta risken att kolinlagring inte sker trots de ändrade odlingsmetoderna. Om ersättningen betalas ut på basis av uppmätt resultat kan det skapa problem för jordbrukaren.2

Problemet går att underlätta genom en tudelad ersättning. Det betyder att en inledande ersättning betalas ut när jordbrukaren tar i bruk de nya odlingsmetoderna och senare då det finns mätbara resultat betalas en ersättning på basis av resultatet. Men om man säljer krediter i förväg måste i stället köparen ta risken att önskat resultat inte uppnås. Det betyder att krediter som säljs i förväg måste säljas till ett lägre pris. Då blir ersättningen jordbrukaren erhåller kanske så liten att den inte är attraktiv.2

Den andra möjligheten är en hybrid mellan åtgärdsbaserade ersättningar, som vi är bekanta med från till exempel miljöersättningen, och resultatbaserade ersättningar. Jordbrukaren får då inledningsvis eller årligen en ersättning, till exempel med offentliga medel via CAP, som baserar sig på att han eller hon tagit i bruk vissa metoder och den ersättningen täcker en del av jordbrukarens kostnader. När det finns mätbara resultat kan jordbrukaren sälja det inlagrade kolet på marknaden. Men samma kolinlagring kan ändå inte finansieras två gånger. Före det inlagrade kolet kan säljas på marknaden behöver det säkerställas att den är additionell i förhållande till CAP.2

Kompensationsprogram kan få oavsiktliga följder

Forskning visar att kolinlagrande odlingsmetoder är mångnyttiga då de tillämpas rätt; de kan också bland annat skydda den biologiska mångfalden och minska på urlakningen av kväve från marken. Men om metoderna tillämpas fel finns det en risk för negativa miljöeffekter.7

Den positiva klimateffekten av kolinlagring i marken kan upphävas om det i stället släpps ut mera av andra växthusgaser. Åkermarken är en betydande källa till lustgas, som är en kraftig växthusgas. Avgången av lustgas från åkern kan öka till exempel om man övergår till direktsådd på åkrar med bristfällig dränering7. Därför vore det viktigt att mäta och följa upp olika miljöeffekter kompensationssystemet ger upphov till och vid behov ta till korrigerande åtgärder2.

Kolinlagring i marken är bara en aspekt av ett hållbart jordbruk. Det finns en risk att ett kompensationssystem som fokuserar endast på kolinlagring i marken inte främjar jordbrukets utveckling på bästa sätt. Det vore viktigt att fundera på hur systemet kunde fungera som en del av en omfattande omställning till ett mera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart jordbruk.

Text: Anne Antman och Emma Wickman

Källor:

1) Europeiska kommissionen. 7.2.2022. Tillfälle att lämna synpunkter på en konsekvensbedömning – Ares(2022)869812. Tillgänglig på webben: https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13172-Certifiering-av-koldioxidupptag-EU-regler_sv

2) COWI, Ecologic Institute and IEEP. 2021. Technical Guidance Handbook – setting up and implementing result-based carbon farming mechanisms in the EU Report to the European Commission, DG Climate Action, under Contract No. CLIMA/C.3/ETU/2018/007. COWI, Kongens Lyngby. Tillgänglig på webben: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/10acfd66-a740-11eb-9585-01aa75ed71a1/language-en

3) Heinonsalo, J. (red.) 2020. Kolguide översikt över kolet i marken och grunderna i kolbindande jordbruk. Tillgänglig på webben: https://carbonaction.org/wp-content/uploads/2020/06/bsag-hiiliopas-200603-se-digital.pdf

4) Carbon Action Svenskfinland webbinarium 16.2.2022: Hur mäts kolinlagring i jordbruksmark? Tillgänglig på webben: https://www.youtube.com/watch?v=l4ElXCA06_o&t=1583s

5) Rimhanen, K., N. Harjama and H. Ilvesniemi (2022): Science-based mechanisms for farmers and foresters to capture carbon from the atmosphere. Report of Activity A1 of the LIFE CarbonFarmingScheme -project. Tillgänglig på webben: https://content.st1.fi/sites/default/files/2022-03/LIFE-Luke-A1_report_02-2022_0.pdf

6) Granholm, K. m.fl. 2022. Key considerations for the future carbon farming incentive scheme based on stakeholder perspectives. Report of Activity 4. LIFE CarbonFarmingScheme -project. Publiceras på webben senare.

7) Naukkarinen, V. 2022. Impacts of carbon farming practices on biodiversity, nutrient leaching and climate – a literature summary. Report from activity A4 of the LIFE CarbonFarmingScheme project. Publiceras på webben senare.

Läs även dessa

Håll dig uppdaterad om regenerativt jordbruk och Carbon Action Svenskfinland!

Carbon Action

Fältträffar i Österbotten juni 2022 − goda skördar med mindre kostnader

Carbon Action

Odlarna står i centrum i det nya HITTI-projektet: ”Det här är precis den typen av next-level insatser som behövs nu!”

Carbon Action

Webbinarium 18.3: Utnyttja biologisk kvävefixering optimalt

Carbon Action

Webbinarium 16.2: Hur mäts kolinlagring i jordbruksmark?

Carbon Action