KLIMATET - JORDMÅNEN - ÖSTERSJÖN - BIODIVERSITETEN
Marken har stor kapacitet att lagra kol och på så sätt hejda klimatförändringen. På Carbon Action -plattformen utvecklar vi sätt att främja kolinlagring från atmosfären i åkermarken och att vetenskapligt påvisa inlagringen. Att öka markens kollager i samband med livsmedelsproduktion kallas kolinlagrande jordbruk eller regenerativt jordbruk. Samtidigt säkerställer regenerativa metoder livsmedelsproduktionen och återupplivar ekosystemen. Forskare, jordbrukare och aktörer i livsmedelskedjan har tillsammans skapat onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk som vem som helst kan delta i kostnadsfritt.
Jordbrukarna kan vända klimatförändringens kurs genom kolinlagrande jordbruk. Kolinlagrande jordbruksmetoder gynnar förutom klimatet även jordbrukaren. Den 1.4.2020 startade projektet Carbon Action Svenskfinland som riktar sig till alla finlandssvenska jordbrukare. Målsättningen är att öka kunskapen om jordhälsa och kolinlagrande odlingsmetoder.
Forskarsamhället försöker besvara frågor om hur kol lagras i marken, hur kolinlagringen kan försnabbas och hur den kan påvisas vetenskapligt. Data samlas in bland annat genom mikrobiologiska mätningar, isotopanalyser, atmosfäriska mätningar och matematiska modeller.
För att vi ska uppnå Carbon Actions ambitiösa mål behövs också företagens medverkan. Genom att flera stora företag från livsmedelsindustrin redan deltar i Carbon Action-samarbetet kan kolinlagrande jordbruk och hållbar livsmedelsproduktion bli allmän praxis. Kunskapen som arbetet föder hjälper företagen skapa hållbar affärsverksamhet.
Klimatförändringen hotar såväl ekosystemen som människans välmående och naturens mångfald. När den biologiska mångfalden utarmas försämras ekosystemens förmåga att tåla förändrade omständigheter. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, men det är inte nog, utan vi måste också minska mängden koldioxid i atmosfären. Växtligheten och marken erbjuder en lösning: växterna binder kol genom fotosyntesen och i en välmående mark lagras kolet permanent. Genom att låta naturen sköta sitt arbete kan vi bromsa klimatförändringen.
Det finns mera kol lagrat i jordmånens organiska material, som består av bland annat förmultnande växter och rester av markorganismer, än i atmosfären och alla växter sammanlagt. I en välmående jordmån lever en mångfald mikrober, svampar och markorganismer. De spelar en avgörande roll för lagringen av kol och upprätthållandet av jordhälsan. Under de senaste 150 åren har planetens matjord halverats. Det finns ett akut behov att återställa matjorden för att vi ska kunna, förutom lagra kol i den, också producera mat även i framtiden.
Östersjön lider av övergödning och syrelösa områden på havsbotten orsakade av för stora näringsutsläpp. Övergödningen hotar också havsmiljöernas biologiska mångfald. På grund av klimatförändringen ökar nederbörden, vilket leder till att allt större mängder näringsämnen rinner ut i havet och belastar det ytterligare. Jordbruksmetoder som förbättrar markens kvalitet och lagrar kol minimerar också näringsutsläppen från odlingsmarker. När marken mår bra binder den vatten och näringsämnen. Kolinlagrande jordbruk gynnar förutom klimatet således också Östersjön.
Biodiversitet, alltså den biologiska mångfalden, är grunden till allt liv. Artrika ekosystem tål förändringar och har större kapacitet att anpassa sig till förändrade förhållanden. Förlusten av biodiversitet hotar både mänskligheten och resten av planeten eftersom de processer som upprätthåller livet på planeten kräver en mångfald av arter. I kolinlagrande jordbruk är biodiversitet både ett mål och ett medel. Artrik växtlighet binder koldioxid effektivt och transporterar kolet ner på olika djup i marken. Ett mångsidigt mikrobsamhälle i marken bidrar till att skapa permanenta former av kol och gör marken bördigare.
”Jag är verkligen imponerad över hur ni har utvecklat Carbon Action plattformen. Ni har också gjort det på ett mycket praktiskt sätt genom att föra jordbrukare och forskare samman i ett levande laboratorium där de kan samarbeta och lära sig av varandra. Det här vill vi främja i andra länder också.”
NRA, 4/1000 och en av författarna till IPCC: s specialrapport “Climate Change and Land”
”Markens välmående, växterna, djuren, människorna och alla ekosystem bildar en osynlig helhet. Det organiska kolet påverkar jordhälsan och markens hela potential att lagra koldioxid har inte kartlagts ännu. Således är det finska initiativet att lagra koldioxid i åkermarken en välkommen, helhetsmässig verksamhetsmodell. Forskare, jordbrukare, konsumenter och beslutsfattare måste tillsammans förbinda sig till det här arbetet. Jag är glad över att få arbeta i det här internationella nätverket och jag ser framemot att följa med det finska teamets arbete.”
The Ohio State University. Carbon Management and Sequestration Center, USA. Vann år 2007 Nobels fredspris som medlem av IPCC.
”En systemförändring inom jordbruket förutsätter en gemensam vision baserad på forskning och utbildning av jordbrukare. Återställandet av en levande och frisk jordmån, rent vatten och ren luft och produktionen av näringsrik mat är grundläggande förutsättningar för ett gott liv. I all markanvändning måste vi förstå betydelsen av fotosyntesen, lösligt kol, markmikroberna och biodiversiteten ovanpå och under markytan. BSAG:s sätt att beakta de här aspekterna av biodiversitet i ett och samma projekt är rent av revolutionerande.”
Amazing Carbon
Carbon Action-pilotprojektet, som finansierades av Sitra under åren 2017–2019, har utvidgats och blivit en plattform för flera finansiärer och projekt. Plattformen möjliggör tätt samarbete mellan projekten. Carbon Action-plattformen samlar upp och skapar kontakt mellan jordbrukare, jordbruksrådgivare, forskare, företag och beslutsfattare. Plattformens helhetsmässiga upplägg har väckt brett intresse både i Finland och internationellt.
Frankrike presenterade under klimatmötet i Paris 2015 4/1000 initiativet för att lagra kol i odlingsmarker. Enligt initiativtagarna visade beräkningar på att en ökning av mängden kol i åkermarkerna på fyra promille (4‰) årligen kan avsevärt minska mängden koldioxid som på grund av människans aktivitet finns i atmosfären. Finland har förbundit sig till initiativet och markens roll i bekämpandet av klimatförändringen har lyfts fram i regeringsprogrammet. Mera forskning och erfarenheter av klimatsmarta regenerativa jordbruksmetoder behövs för att initiativet ska börja tillämpas i praktiken och för att kolinlagrande jordbruk ska kunna inkluderas i till exempel EU:s jordbruks- och klimatpolitik.
