KLIMATET - JORDMÅNEN - ÖSTERSJÖN - BIODIVERSITETEN

Projekten HAVSMANUALEN 2 & 3

Projekt: Havsmanualen 2 och 3 – Från beprövad kunskap till effektiv handling

Tidsperiod: 2018–

Ansvarig: Matias Scheinin (Hangö stads miljövårdsavdelning), matias@scheinin.fi

Finansiärer: Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse, Programmet för effektiverat vattenskydd (MM)

Kort beskrivning:

En väsentlig del av kolet och närsalterna i jordmånen rinner ut till vattendrag i både löst form och som partiklar. Därmed blir jorden fattigare, medan vattnen blir övergödda och släpper ut växthusgaser i atmosfären. Detta skadar ekosystemens struktur, funktion och tjänster såväl uppe på land som i vattnet. Försvagningen gäller bland annat naturens mångfald, den ekonomiska avkastningen och kapaciteten att binda kol från atmosfären. I vattenmiljön kommer belastningen fram i form av ökad organiskt material, grumlighet och mikroalgsmassa samt som försurning, syrebrist och förhöjda koldioxid- och metanhalter. Genom att relatera mätvärden hos dessa indikatorer till de rådande miljöomständigheterna, kan belastningen i vattnen kvantifieras på basis av dess följder. Det här pragmatiska tillvägagångssättet utgör förutsättningar för ömsesidigt gynnsamma miljölösningar för markanvändningen, vattendragen och klimatet.

Genom tätt samarbete med universitet, myndigheter och medborgarorganisationer producerar vi dagsaktuell och högklassig forskningsinformation och tillämpar den i konkret miljöarbete i form av metodutveckling och skräddarsydd kunskap för miljöförvaltningens behov.

Projektet Havsmanualen 2 (2018–20) lade grunden för en ny verksamhetsmodell för rumsligt och tidsligt noggrann och täckande bedömning av kustvattnens belastningsstatus. Modellen grundar sig på att registrera data om en täckande uppsättning av belastningsindikatorer och fysikaliska omgivningsvariabler parallellt med varandra, med hjälp av ett mobilt mätsystem i kontinuerlig drift. På detta vis kan man definiera detaljerade, miljöspecifika referensvärden för de olika indikatorerna, och framförallt utvärdera hur de uppmätta värden avviker från det förväntade. När förväxlingsvariabler så som tillförsel och omblandning av vatten har kopplats loss från tolkningen, kan vattnets belastningsstatus bedömas i tid och rum med den resolution som anses ändamålsenlig i sammanhanget. Den här Coastrider-metoden har använts i kustvattnen kring Hangö och Raseborg sedan 2018, bland annat för att lokalisera källor för kol- och närsaltsbelastning, för att rikta och vidta konkreta åtgärder mot belastning och för att uppskatta deras inverkan på miljön. När det gäller resolutionen och noggrannheten, utgör metoden ett nödvändigt komplement för fjärranalyser och modellbaserade verktyg.

I projektet Havsmanualen 3 (2021–) ska verksamhetsmodellen utnyttjas som ett kostnadseffektivt miljöförvaltningsinstrument i hela det västnyländska kustområdet. Tyngdpunkten i projektet ligger på de mest dagsaktuella problemen, d.v.s. på diffus belastning och speciellt på direkta utsläpp. På motsvarande sätt ska mätningarna fokuseras på de mest relevanta dimensionerna och skalorna, d.v.s. variationen i ytvattnens tillstånd längs kusten under året och åren. Utöver miljöplaneringen kan den insamlade informationen tillämpas i uppföljningen av diverse ingrepp, åtgärder och övriga förändringar som äger rum i kustvattnen eller i deras avrinningsområden. Vid sidan av de konkreta tillämpningarna ska forskningsmaterialet från projektet användas i omfattande akademiska syften, framförallt när det gäller kolets flöde mellan jordmånen, kustvattnen och atmosfären. På så sätt stödjer projektet Carbon Action-plattformens strävan efter systemisk förändring på så väl konkret som på teoretisk plan.