Effektivt och helhetsmässigt planerat odlingssystem på Skriks gård

13.12.2021

Jordbrukare Thomas Björklöf på Skriks gård har utarbetat ett odlingssystem där varje arbetsmoment är noga avvägt och varje grödas plats i växtföljden är omsorgsfullt uttänkt. På så vis har han kunnat minska på bearbetningen och tidsåtgången, samt fått bättre markstruktur och större skördar.

Skriks gård i Karis omfattar i dag 243 hektar åker. Mångnyttiga, vattenvänliga odlingsmetoder hör till gårdens vardag sen tidigare, men jordbrukare Thomas Björklöf anser att det alltid är möjligt att utveckla verksamheten.

Skriks gård deltar i Projektet Raseborgs å som en av fem pilotgårdar som provar på vattenvänliga odlingsmetoder. Thomas testade ett par nya metoder odlingssäsongen 2021. I den här bloggen tar vi en titt på Skriks gårds välplanerade odlingssystem och de nya saker Thomas testat på. En bloggtext har också publicerats om de odlingsmetoder två andra av Projektet Raseborgs å:s pilotgårdar testar på, läs den här.

Höstsådda grödor i växtföljden

På Skriks gård odlas mycket höstsådda grödor. De kan bättre utnyttja markfukten om våren och eftersom gården är belägen på ett område där försommartorka är vanlig så är det här en viktig egenskap. Gården har många sluttande åkrar som lämpar sig bra för höstsäd. Vattnet bildar inte pölar på åkern och risken för isbränna är liten.

I växtföljden ingår höstvete, höstraps, höstvete eller råg, maltkorn och ärt. Varje gröda har sin plats i växtföljden av en orsak. Höstvete tröskas tidigt, vilket gör att det finns gott om tid att så höstraps. Även höstraps och ärter mognar ganska tidigt och det finns tid att så höstspannmål efter dem.

Thomas slår gärna ett slag för höstsådda oljeväxter. Vid odling av våroljeväxter har problemen med ohyra varit svåra. Däremot blommar höstrapsen så tidigt att det inte varit några större problem med rapsbaggar. Jordlopporna har inte heller ställt till med stora problem. Även de år som höstrapsen inte lyckas så bra har den ändå gett en skörd som motsvarar en god skörd för våroljeväxter, berättar Thomas.

Minskad markbearbetning

Förr plöjdes Skriks gårds åkrar vanligtvis. En stor del av gårdens åkrar sluttar brant nedåt så risken för erosion på de plöjda åkrarna var stor. Thomas har utvecklat ett system med färre arbetsmoment och minskat på bearbetningen, vilket lett till att markstrukturen förbättrats och skördenivåerna höjts.

Thomas bearbetar marken på hösten endast när han ska så en höstgröda. Han låter aldrig marken vara bar över vintern. Efter tröskningen av höstvete sår Thomas höstraps i samband med alvluckring. På alvluckraren finns en såmaskin vilket gör att bearbetning och sådd bara kräver en enda körning. Snabbheten är en viktig fördel under den bråda tiden.

Thomas Björklöf i rågen. Foto: Emma Wickman.

Höstrapsen utvecklar en kraftig pålrot som kan växa djupt ner i marken efter alvluckringen. På så vis underlättas övervintringen. Radavståndet blir 50 cm, men höstrapsen bestockar sig väl och fyller tomrummet. Efter tröskningen av höstrapsen kör Thomas grunt med en tallriksharv för att jämna ut marken och få spillrapsen att gro, sedan sår han nästa gröda. Om Thomas sår en vårgröda bearbetar han jorden först på våren med hjälp av ett tallriksredskap.

Olika sätt att så fånggrödor

Thomas har tidigare prövat på att ytså fånggrödor i höstsäd på våren. Vid optimala förhållanden har han fått goda resultat, men om förhållandena varit mindre bra har det varit problem med groningen.

I våras testade Thomas på att så fånggröda i höstsäden med hjälp av en småfrölåda på en ogräsharv. Målsättningen var att ogräsharven skulle lösgöra jord och mylla in fröna och på så sätt skapa bättre förutsättningar för en jämn groning.

Vårens utmanande väderleken satte ändå käppar i hjulet. Vid tidpunkten för sådd var marken hård och igenslammad, vilket gjorde att harven inte klarade av att lösgöra tillräckligt med jord för att täcka fröna och fröna grodde dåligt. Efter tröskningen av höstsäden hade Thomas möjlighet att åtgärda situationen. Han sådde då råg med gödselspridaren för att få en tillräckligt bra fånggröda inför hösten och vintern.

I vårgrödor sår Thomas fånggrödan med småfrölåda i samband med sådden av huvudgrödan. Då myllas fröna väl in, vilket betyder att en låg utsädesmängd är tillräcklig för att få en bra fånggröda. Fånggrödeblandningarna Thomas använt har bestått av 4–5 arter, såsom rör- och ängssvingel, röd- och vitklöver, timotej, engelskt och italienskt rajgräs.

På Skriks gård har fånggrödan inte ställt till med problem vid tröskningen. Av fånggrödorna är det endast italienskt rajgräs som vuxit igenom grödan ifall grödan blivit gles. Thomas föredrar engelskt rajgräs framom italienskt. Ogräsbekämpning i fånggrödor kräver pussel och fundering. Vissa ogräsbekämpningsmedel fungerar bättre tillsammans med fånggröda än andra. Thomas har ändå på det hela taget goda erfarenheter av odlingen av fånggrödor och tror att de hjälpt till att förbättra åkrarnas markstruktur.

Fånggröda i Clearfield vårraps. Skriks gård, augusti 2021. Foto: Thomas Björklöf.

Erfarenheter av precisionsgödsling och användning av jordförbättringsmedel

Thomas har precisionsgödslat kväve i flera år. Grödan har olika kvävebehov på olika delar av åkern och genom att titta på satellitkartor från ett skifte kan man se variationen i grödan. För att ta reda på lämplig gödselgiva har Thomas använt N-test. Testet går ut på att man på ett antal ställen i åkern mäter hur mycket klorofyll det finns i grödans blad, vilket är ett indirekt mått på kväveinnehållet. Informationen överförs till traktorns dator. Traktorn har GPS-utrustning och ”vet” alltid var på åkern den befinner sig och kan anpassa gödselgivan utgående från det.

Genom att variera kvävegivan enligt variationen inom åkern har Thomas fått jämnare grödor. Då Thomas genomför kvävegödslingen i flera omgångar under sommaren kan han ta väderleken i beaktande och anpassa gödslingsmängden efter behovet innevarande odlingssäsong.

I våras var det meningen att för första gången precisionsgödsla fosfor utgående från fosfortalet på olika delar av skiftena, men markkarteringsresultaten och gödslingskartorna hann inte bli färdiga i tid före sådden. Däremot testade Thomas på att precisionsgödsla fosfor i samband med höstsådden. Thomas hade fosforgödseln i småfrölådan för att kunna precisionsgödsla, men det orsakade tekniskt strul. Precisionsgödslingen lyckades, men Thomas planerar på att skaffa en ny låda till såmaskinen inför vårbruket, så att huvudgrödans utsäde, fånggrödans frö, kvävegödsel och fosforgödsel finns i var sin egen låda.   

Precisionsgödsling kräver modern teknik, men efterhandsmontering av teknik i gammal traktor kostar dock mindre än en ny traktor. Thomas har en del jordbruksmaskiner i bolag med en släkting. Om man vill använda moderna maskiner blir det för dyrt att skaffa alla maskiner själv, menar Thomas.

På Skriks gård har spridits både strukturkalk och gips för att hålla kvar fosforn i åkern. Thomas har inte märkt någon skillnad i skördenivån eller markstrukturen på skiftena som behandlats med gips, varken åt det bättre eller det sämre hållet. Strukturkalkningen var däremot en fullträff med tanke på odlingen – efter spridningen förbättrades både markstrukturen och skördenivån.


Vattenvänliga och mångnyttiga odlingsmetoder Skriks gård testar på för första gången:

  • Inmyllning av fånggrödefrö som sås på våren i höstsäd
  • Precisionsgödsling med fosfor

Text: Anne Antman och Emma Wickman

Läs även dessa

Håll dig uppdaterad om regenerativt jordbruk och Carbon Action Svenskfinland!

Nyheter

Odlarna står i centrum i det nya HITTI-projektet: ”Det här är precis den typen av next-level insatser som behövs nu!”

Nyheter

Webbinarium 18.3: Utnyttja biologisk kvävefixering optimalt

Evenemangskalender

Webbinarium 16.2: Hur mäts kolinlagring i jordbruksmark?

Evenemangskalender

De här jordbrukarna testar odling som förbättrar markens bördighet och skyddar Östersjön

Blogg