CARBON ACTION-GÅRDARNA: TUORLA FARM

16.11.2020

Serien Carbon Action-gårdar presenterar Carbon Action-jordbrukare och deras gårdar. I serien tar vi en närmare titt på jordbrukarnas verksamhet och tankar kring de egna odlingsmetoderna. Välkommen med!

OM GÅRDEN:

Den andra gården vi presenterar i serien är Tuorla Farm, som är Yrkesinstitutet Livias landsbygdsinstituts gård i Tuorla, Pikis. Tuomo Virta är gårdschef på Tuorla Farm, och förutom honom arbetar också studeranden med det praktiska på gården. Tuorlas jordbruks-team leds av Jenna Ekman.

Tuorla Farms gårdschef Tuomo Virta och ledare för jordbruks-teamet Jenna Ekman på Carbon Action-försöksskiftet.

Tuorla Farm är en konventionell gård med både växtproduktion, svin och dikor. Åkerarealen som hör till gården är 191,5 ha, varav 40 ha är arrenderad mark.

Gården har en biogasreaktor som producerar gas, värme och biodiesel. Växtföljden är mycket mångsidig, eftersom flera olika typer av växter odlas på gården i undervisningssyfte.

CARBOLLA ON ASIAA! -podcastserien

Det är en solig morgon och vi har kommit till Tuorla för att spela in det första avsnittet av Carbolla on asiaa! -podcastserien, och det känns pirrigt. Aurora Solala och Kaarlo Kulmanen från Yrkeshögskolan Metropolia placerar och testar mikrofoner. Framför mig ser jag Tuorla Farms nötkreatur, och bakom dem blänker Östersjön. Det är en perfekt dag för en visit till Tuorla gårds underbart vackra marker!

Jenna och Tuomo från Livia intervjuas av Eliisa Malin från BSAG. Aurora och Kaarlo från Metropolia står för ljudet.

STUDERANDEN I ARBETE PÅ GÅRDEN

Tuorla skiljer sig från andra Carbon Action-gårdar i det att syftet med jordbruks-verksamheten är att vägleda elever. Tuorla är dock inte helt unik bland Carbon Action-gårdarna: förutom dem är också två andra gårdar med skolverksamhet med i projektet.

Markerna på Tuorla gård har odlats allt sedan 1500-talet, och sedan 1800-talet har odlingen skett i utbildningssyfte. Ursprungligen var Tuorla en trädgårds- och jordbruksskola, men numera kallas det utbildning inom naturbruk. Tuorla har cirka 700–800 elever som utför studier med olika tema inom bland annat trädgårds-, lantbruks- och miljöbranschen.

Platsens historia är närvarande och kan nästan vidröras på Tuorla gård.

Eleverna tillbringar hela perioden mellan sitt första och andra studieår på gården, och arbetet på åkrarna utförs till stor del under kontorstid.

 – Ibland måste jag fortsätta på kvällen när vädret är gynnsamt, säger Tuomo. Och på morgnarna gör jag besprutningar innan eleverna kommer.

GOD ODLINGSPRAXIS

Gården ligger vid Östersjöns strand, vilket betyder att miljöfrågor prioriteras och beaktas vid all verksamhet.

– Jag brukar nog föreläsa för mina studenter om miljön i traktorhytten, bryr de sig eller inte, säger Tuomo och skrattar till.

– Och vi tar naturen i hänsyn i allt vi gör här. Därför är det också ytterst viktigt att delta i projekt som Carbon Action, så att eleverna ser att det går att göra saker på flera olika sätt.

– Vi kan odla utan att oroa oss för skulder, vilket ofta inte är fallet för enskilda jordbruksentreprenörer. Vi kan testa saker utan att vara rädda för misslyckanden, säger Tuomo, och fortsätter: Egentligen har vi ju en skyldighet att lära ut god odlingspraxis och visa vilka olika möjligheter vi har inom åkerbruk. Jenna nickar i samförstånd.

På Tuorlas åkrar odlas 12 olika grödor i växelbruk. Mångsidigt växelbruk är alltså en central del av utbildningen. Det odlas bland annat sötlupin, bondöna, majs, korn, havre, vår- och höstvete, råg och vall.

Tuorla har ett mångsidigt jordbruks-team, som leds av Jenna. Teamet planerar arbetet ute på åkrarna och vilka nya saker som kunde testas. –Tillsammans kommer vi till bättre idéer än genom att göra det själv – detta har vi dock fått konstatera också i flera andra jordbrukarnätverk.

 –  Det är jättebra att det alltid kommer upp så många bra idéer, som till exempel att ”varför har vi inte testat fånggrödor?” och så testar vi dem, skrattar Tuomo.

 – För vissa elever kan det kännas väldigt främmande att det finns andra odlingssätt än monokultur, ifall de kommer från ett sådant område där det alltid gjorts på det viset, berättar Jenna, men tillägger med ett leende: – Men alla vänjer sig med det i takt med studierna. Eleverna är i allmänhet mycket välinformerade och innovativa, och de har ett bra förhållningssätt till miljöskydd, tillägger hon.

BIOGASANLÄGGNINGEN PRODUCERAR OCKSÅ VÄRME OCH GÖDSELMEDEL

Förutom ett mångsidigt åkerbruk har gården dikor och svin, vars dynga utnyttjas tillsammans med grönmassan i biogasverket för att producera värme och elektricitet. Rötresterna från biogasanläggningen separeras och fraktionerna används i åkrarna som gödselmedel. Målet är att uppnå en så sluten krets som möjligt i detta avseende.

Tuorla biogasanläggning tar upp 1 200 ton svinflytgödsel och cirka 840 ton grönmassa per år. Detta genererar 87 900 m3 biogas per år. I Tuorla används 84 800 m3 gas per år.

Ingen annan återvinningsgödsel används på gården, men fraktionerna från den egna biogasanläggningen används noggrant. Konstgödsel används vig behov som tillägg.

Näringsåtervinning är särskilt viktigt för en gård som ligger nära vatten. På Tuorla gård görs allt för att försöka hindra näringsämnenas avrinning. Utöver biogasanläggningen finns det också strandbeten, som inte bara förhindrar erosion på stranden, utan ökar också den biologiska mångfalden. Dessutom deltar Tuorla gärna i olika projekt som utvecklar nya metoder för vattenskydd – det senaste är planteringen av havtorn på erosionsbenägna strandområden i samarbete med Åbo universitet.

ATT BEDRIVA OCH UTVECKLA SKOGSJORDBRUK

Havtornen leder oss smidigt över till ett annat ämne, nämligen skogsjordbruk. Tuorla är med i Finlands skogsjordbruksnätverk, som leds av BSAG. Nätverket arrangerade två evenemang år 2019, varav den ena ägde rum i Tuorla. Där fick vi ta del av erfarenheter av skogsjordbruk i Storbritannien och Tuorlas egen fruktodling, där det går att hyra äppelträd eller amerikanskt blåbär.

– Att hyra amerikanskt blåbär är väldigt populärt. I år kunde folk för första gången reservera buskarna på nätet. Det ledde till att samtliga hyrdes ut på två timmar! Jenna är glatt överraskad: – Den här typen av aktivitet vill vi främja i så hög utsträckning som möjligt framöver, också då det kommer till vidareförädling.

Det går att hyra ett äppelträd eller en buske amerikanskt blåbär i fruktträdgården på Tuorla.

FÖRSÖKSSKIFTET MED DJUPROTADE VÄXTER

Försökskiftet som utsetts till Carbon Action-projektet är i dåligt skick. Tuomo och Jenna skrattar då de talar om skiftet.

– Vi valde ett skifte i uruselt skick för ändamålet. Genom åren har vi lyckats förstöra det genom att köra där oberoende om vädret tillåter det eller ej, eftersom något skifte måste offras för elevernas prov. Proven måste utföras även om markstrukturen i åkern inte kan hantera det, berättar Tuomo.

Under sommaren 2019 besökte jag skiftet och såg att det verkligen var i dåligt skick.  Skiftets tillstånd har förbättrats redan under ett år, då vall med djupgående rotsystem växer i det för andra året. Det blir intressant att se hurdana resultat de kolinlagrande jordbruksmetoderna leder till inom fem år.

Naturcom Pihvi-Extra
Naturcom Retu uppluckrande blandning
Hankkija klövervallblandning

För tillfället odlas tre olika vallfröblandningar, vars inverkan på kolinlagring undersöks.

Carbon Action-odlarna bekantar sig med försöksskiftet i Tuorla under sommarutflykten 2019.
Markstrukturen har förbättrats väldigt mycket på skiftet under ett år. Här finns nu också cikoria som Tuomo visar upp.

KOLINLAGRANDE JORDBRUK, VARFÖR OCH HUR?

Kolinlagrande jordbruk är nyttigt på flera olika sätt. Det förbättrar bland annat jordhälsan, och därigenom kan jordbrukare påverka odlingsverksamhetens ekonomiska lönsamhet. Det medför också fördelar för miljöskyddet, speciellt då extrema väderförhållanden ökar.

– Det var tydligt under den gångna ”tvättmaskinsvintern” då det regnade nästan utan uppehåll. Åkrarna med växttäcke klarade sig bättre än de plöjda åkrarna, förklarar Tuomo. Vi gillar den roliga liknelsen och fnissar. Metaforen kommer nog att leva vidare, eftersom den beskriver väl de omtumlande förhållandena åkrarna befann sig i förra vintern i stora delar av landet.

Institutet kan dock inte helt utelämna plöjandet från undervisningen, eftersom eleverna fortfarande måste lära sig att plöja. Hurdana metoder börjar ni använda er av mera i framtiden?

– Vi strävar efter att ha så mycket levande vegetationstäcke som möjligt. Vi ökar mängden höstspannmål, och redan nu har vi italiensk rajgräs som fånggröda på alla spannmålsskiften. Vallen spelar också naturligtvis en viktig roll, säger Tuomo.

Eleverna observerar de skiften de ansvarar för och lär sig samtidigt om vilka metoder som producerar skörd och vilka som inte gör det. Vi följer med tillväxten från traktorhytten och på åkern genom att undersöka marken och vegetationen.

När jag sedan frågar vad jordbrukaren borde göra för att komma igång med odlingsmetoderna, har Tuomo sitt svar färdigt:

– Nog är det spaden man i första hand borde fatta.

Och precis så är det. Det är ganska behändigt att ha en spade med sig i traktorhytten. Bara man stannar tillräckligt ofta för att gräva gropar, lär man sig massor av jordhälsan på åkern. När frågan ställs om vad man ytterligare kunde göra, i tillägg till att använda sig av spade och fånggrödor, svarar Jenna med att ta in pollinerarna i diskussionen.

– Det man kunde göra i mycket större utsträckning än idag är att placera bikupor vid skiftena.

En utmärkt idé! I tillägg till det kunde man ha flera remsor för pollinerare i mitten av skiftena, och också lämna områdena kring skiftena i fred för dem.

Det är dags att avsluta ett mycket givande samtal. Jag skulle gärna låta mitt barn studera på Livia, Tuorla Farm är ett riktigt framtidens landsbygdsinstitut!

Tuomo och Jenna uppmanar alla odlare att börja med kolinlagrande jordbruksmetoder. Märkbara förändringar kan uppnås på kort tid. Carbon Action-försöksskiftet i Tuorla är ett bra exempel på ett skifte där markstrukturen förbättrats redan under början av den andra tillväxtperioden på grund av kolinlagrande jordbruksmetoder. 

Beställ nyheter från Carbon Action Svenskfinland och håll dig uppdaterad om det senaste inom kolinlagrande jordbruk. Du får epost om kommande tillställningar och nytt material ungefär varannan vecka. Läs mera här.

Sanna Söderlund från Baltic Sea Action Group stod för intervjuer med Tuomo och Jenna, samt text- och bildproduktion. Sanna är utbildningschef och ansvarar för jordbrukarsamarbetet. Intervjuer i podcasten, Eliisa Malin, BSAG.

Läs även dessa

Håll dig uppdaterad om regenerativt jordbruk och Carbon Action Svenskfinland!

Nyheter

Regenerativt jordbruk tar ett kliv framåt i Finland – samarbete matkedjan igenom gör onlinekurs gratis för alla

Nyheter

Carbon Action-gårdar: Jokela gård

Carbon Action-gårdar

Carbon Action-gårdar: LuomuMattinen

Carbon Action-gårdar