Carbon Action-gårdar: LuomuMattinen

7.2.2021

I serien Carbon Action-gårdar, som baserar sig på Carbolla on asiaa! -podcastserien, presenteras Carbon Action-jordbrukare och deras gårdar. I serien tar vi en närmare titt på jordbrukarnas verksamhet och tankar kring de egna odlingsmetoderna. Välkommen med!

OM GÅRDEN:

Tommi, Elina och dottern Helmi.

Den tredje gården som presenteras i serien heter LuomuMattinen och ligger i Oravala i Kouvola. Tommi Hasu representerar den 17. generationen på släktgården och odlar sina marker på nästan 400 hektar ekologiskt. Till familjen hör också hustrun Elina och dottern Helmi.

Paret odlar utöver maltkorn, havre, ärter, bondbönor och rybs också vall som foder till dikorna. Det finns 70 dikor och det totala antalet djur, inklusive ungdjur och kalvar är 150. Ett nytt lösdriftsstall är under uppbyggnad, så antalet djur kommer att fördubblas i framtiden.

Gården har fått nya arrendeåkrar som man måste bekanta sig med väl. Tommi är en idrottsman, särskilt lagsporter ligger hans hjärta nära och han kryddar språket ofta med saftiga liknelser.

Åkrarna är som teammedlemmar, man måste lära sig att känna dem som individer. Jag är liksom deras tränare: det beror alltså på mig hur djuren, åkrarna och människorna i laget spelar.

Tommi Hasu
Tommi anser att det är ytterst viktigt att känna sina åkrar. Bild: Eliisa Malin

Nedan kan du läsa en fritt översatt sammanfattning av intervjun på LuomuMattinen. I den finskspråkiga Carbolla on asiaa! -podcasten kan du höra allt om Tommis tränarfilosofi. BSAG:s planerare Eliisa Malin, som också är odlare som använder sig av kolinlagrande jordbruksmetoder, fungerar som podcastvärd.

Hur blev du jordbrukare?

Det kom mycket naturligt. Jag har vuxit upp till det och det har varit i mitt blod, dna. Så länge jag minns har jag velat bli jordbrukare. Jag har haft tur och har kunnat bo annanstans och upplevt andra jobb och på så sätt blivit förstärkt i mitt val att det här är det jag vill göra.

Hurdan historia har gården?

Min släkt har en lång historia här. Vi har odlat de här markerna vid Kymmene älv sedan 1500-talet. 1994 slutade gården ha kor och 1996 övergick vi till ekologisk odling. Så hela den tiden jag har jobbat på gården har vi odlat ekologiskt.

Spannmålsodling har varit det vi satsat på mest och det ligger mig nära hjärtat. Senare har husdjursskötsel blivit en del av verksamheten, vilket har medfört vissa utmaningar. Det har krävt mycket, men passionen för arbetet har hjälpt mycket och vi har ett bra gäng som vi jobbar med.

Kan du berätta mer om era havre- och maltkornsodlingar? Hurdan är växtföljden och hur går produktionen till i praktiken?

Vi har ganska enkla system. På hösten plöjer vi. Så gott som alla åkrar har lerjord. Vi plöjer tills vidare mycket, vi har minskat på det och vi har för avsikt att ännu minska avsevärt. Vi har en femårig växtföljd med två år vall och tre år spannmål, vilket är en ganska vanlig växtföljd när man odlar ekologiskt. Målet är att vi i fortsättningen plöjer en gång per växtföljd. Nu plöjer vi omkring 3–4 gånger per växtföljd och försöker kontrollerat minska på gångerna. Det är ganska utmanande eftersom vårt system har fungerat ganska bra och vi måste kunna leva på vår spannmålsodling. Så förändringen sker inte på ett år. Tekniken har utvecklats och ger oss möjlighet att göra saker på andra sätt.

På våren harvar vi och sedan sår vi. Vi sår ganska sent då marken är ganska varm så att det ska börja växt genast. Ibland lyckas vi bättre, ibland sämre. Vi lär oss ju bättre vi lär oss känna åkrarna. Det är väldigt beroendeframkallande att hålla på med det.

Under de senaste 10 åren har vår verksamhet vuxit massor och vi har tagit i bruk nya åkrar och man måste lära känna dem. Jag är stor på idrott och jag tänker på jordbruk genom idrott. Man kan se det så att jag är tränare och åkrarna är spelare. Det är min uppgift att lära mig känna åkrarna och hur de passar in i rytmen. Och utöver det har vi ju djuren och människorna att tänka på. Jag tänker att det hela hänger på hur bra tränaren lyckas. Det är en väldigt intressant process. Alla måste må bra för att det ska vara möjligt att uppnå goda resultat och vi måste hålla fast vid det under hela säsongen och inte bara under en kväll.

Hur bestämde du dig för att börja odla ekologiskt maltkorn?

I början av 2010-talet odlades inte ekologiskt maltkorn i stora mängder. Jag fick idéen att börja odla det när jag var på en barrunda i Berghäll i Helsingfors. Många ställen serverade ekologiskt öl och jag började tänka att det skulle vara fint att sitta på en restaurang och dricka öl som kommer från den egna åkern. Och på den vägen är vi.

Jag är odlare till yrket och jag vill att det jag gör ska vara meningsfullt. Jag vill inte göra något ospecifikt utan jag vill ge andra människor och mig själv njutning genom att producera utmärkta råvaror.

Det är utmanande att odla ekologiskt maltkorn eftersom korn är en känslig växt, men jag är något ambitiös och tävlingsinriktad. Jag bestämde mig för att jag vill lyckas med det här och bli väldigt bra på det. Jag visste att åkrarna måste vara i väldigt bra skick och att man måste göra rätt saker vid rätt tidpunkt för att lyckas. Man måste ha yrkeskunnande, inte är det ju desto konstigare. Vi har också misslyckats många gånger. Jag har gjort misstag, ringaktat saker och tänkt sorglöst att jag nog lyckas. Vi har också odlat korn på åkrar där det visat sig att man överhuvudtaget inte borde odla korn. Så jag har använt mitt lag fel.

Hur hör boskapsskötsel och spannmålsodling ihop på er gård?

Boskapsskötsel hör starkt ihop med lyckad spannmålsodling. I den offentliga debatten för man ofta fram att man borde äta mera vegetariskt, och jag håller med om den saken, men samtidigt lyckas vi producera förstklassigt korn och havre med hjälp av boskap.

I Finland har man skött om åkrarna med hjälp av boskap. Boskapsskötsel är en viktig ingrediens i receptet för bra malt. Det är enkelt och komplicerat samtidigt. Boskapen betar, vilket gör gott åt åkern och när jag slår vallen märker jag att vallen är i bättre skick tack vare boskapen. Det skapar förutsättningar för en bättre spannmålsskörd.

Vi använder också mycket boskapsgödsel som för att gödsla, vilket är bra för lerjorden. Organiskt material ökar mullhalten och mikrobiella aktiviteten. Vi har också behövt köpa mindre produktionsinsatser efter att vi skaffat boskap.

Hur kom kolinlagrande odling in i bilden? Hur kom du med i Carbon Action-projektet?

Det var en väldigt naturlig fortsättning på det vi hållit på med. Bekanta personer drar verksamheten eller deltar i den. Jag ville ta del i bra diskussioner och höra var andra gör. Jag ville lära mig om sådant det är svårt att få information om från andra ställen, exempelvis om att minska plöjningen. Jag är social och gillar att vara med människor. Det är trevligt att samtala och dela livserfarenheter med människor som delar ens värderingar.

Har du märkt att lösningarna skulle påverka naturens mångfald här?

Absolut. Det är trevligt att märka och det ger mig mera motivation. Det är inte bara festtal utan man kan helt konkret se det på den egna åkern hur saker blir bättre. Efter att vi skaffade boskap igen har vi börjat se mycket flera fåglar. Det är enormt värdefullt och det hämtar en inre ro. Det att våra åkrar har blivit bättre är en förutsättning för att vi ska få hållbara skördar från år till år.

Det är motiverande att ha mångsidig vall och växtföljd. När vi tagit i bruk åkrar som vi inte odlat på förut har vi märkt att marken är hård. Då har vi förstått att vi är på rätt väg.

Tommi Hasu

Hurdana fröblandningar har ni i vallar?

Vi använder två olika blandningar. Vallen som betas har 11 eller 12 arter. Fodervallen har sju arter: två olika typer av timotej, rödklöver, vitklöver, blåklöver, engelskt rajgräs… Jag minns inte riktigt.

Det är motiverande att ha mångsidig vall och växtföljd. När vi tagit i bruk åkrar som vi inte odlat på förut har vi märkt att marken är hård. Då har vi förstått att vi är på rätt väg. Jag gjorde praktik i Sverige år 2013 på ett område där jordarten var likadan som här. En dag plöjde jag där, steg på planet på kvällen och följande eftermiddag var jag här hemma och plöjde. Skillnaden mellan åkrarna var enorm. Åkern i Sverige var som smör som precis man tagit ur kylskåpet medan åkern här hemma var som smör som stått på bordet i 20 minuter. Då gick det upp ett ljus för mig. Jag förstod att vi gjorde rätt och att vi ska fortsätta som vi gjort.  

Hur följer du med åkrarnas skick?

Med ögonen, till exempel hur mycket maskar som syns. Längs med året gör jag observationer på olika ställen. Jordarterna varierar på åkrarna och det finns många orsaksförhållanden att ta i beaktande. Man måste känna åkrarna som om de vore personer.

Carbon Action försöksskiftet – vad provar ni på där?

Det är ett ganska stort skifte. För tillfället odlar vi maltkorn där. Lusernvall i två år. På hösten använde vi näringsfiber och gödsel på våren. Nu har vi vitklöver som fånggröda.

Använder ni mycket fånggrödor?

Vi använder fånggrödor i princip överallt där vi inte har vall. På åkrarna där vi odlar havre har vi italienskt rajgräs och med korn har vi vitklöver nästan över allt.

Har du tips för andra?

Om man vill börja med vattenskydd eller kolinlagrande odling måste man kunna njuta av färden och glädja sig åt att man är på väg åt rätt håll och inte bara tänka på målet. Det är en resa som fortsätter varje dag och år efter år. Man måste våga gå inför det och uppleva färden. Inte desto konstigare. Vi har ett liv, vi måste göra trevliga saker och få lite pengar också.


Vi du hålla dig uppdaterad om regenerativt jordbruk och Carbon Action Svenskfinland? Du kan beställa nyheter rakt till din e-post eller gå med i vår Facebookgrupp! Läs mer här.


Läs även dessa

Håll dig uppdaterad om regenerativt jordbruk och Carbon Action Svenskfinland!

Nyheter

Odlingsmark: Holistiskt tänkande och experiment på Krämars gård

Podcasten Odlingsmark

Carbon Action nominerat till nordiska rådets miljöpris

Nyheter

Webbinarium 16.11: Blommande åkerkanter gynnar pollinerare och grödor

Evenemangskalender

Podcasten Odlingsmark: Välmående åkermark och bra växtsorter kärnan i Nyby gårds verksamhet

Nyheter